fredag 18 februari 2011

Dag 2: Min barndom ur ett viktperspektiv

Ska försöka ta det ganska kortfattat faktiskt. Som de flesta barn så gilla ja ju självklart godis och snacks.. Och hela familjen är eller va väl ganska glada i maten mestadels. Som liten hade ja inte så mycket intressen förutom början på tonåren då ja blev väldigt dans intresserad och mina vänner började på dans men jag fick inte. Min föräldrar separerade tidigt och vi va hos pappa varannan helg där vi möjligtvis skämdes bort lite mer än hemma hos mamma. Jag hade ju intresse för mat tidigt och ville gärna hjälpa till mycket i köket. Redan på dagis va ja mycket i köket och hjälpte till så mycket jag fick. Varje morgon hjälpte ja mamma med gröten.
Även om vi kanske åt mycket onyttigt hos pappsen så va vi mer aktiverade där så ja säger inte att de är där ja blev tjocker. 
I tonåren så växte man ju till sig något på längden så man va lite mullig. Tyvärr blev man lite för fixerad vid vågen och struntade i o äta. Ibland åt man kanske nån smörgås om dagen eller nåt sånt. 
Jag lärde mig att tycka om hunger känslan. Jag mådde dåligt när ja åt och när jag inte åt så varför äta liksom, jag gick ju ner i vikt. 
Fick mer uppmärksamhet av grabbarna på festen och krogen. Trivdes ganska bra så förutom o gå runt o va hungrig hela tiden.
Vips så va man "vuxen" och jag blev tillsammans med en väldigt matglad kille som jobbade på "donken".
Förhållandet pågick i nästan tre år och jag va lycklig kanske första halvåret om de ens va de. 
Men jag hade ingenstans att ta vägen, vägra flytta hem igen och pappa bor ute i skogen typ så dit ville ja inte flytta. Man åt när man va glad o ledsen och då blev de alldeles för mycket. Men efter mycket svek, lögner, otrohet och psykisk/fysisk misshandel så fick denna dam nog. (fysiska delen va mestadels från min sida pga att man mådde så hemskt dåligt)
De är det bästa jag gjort o flytta hem till systers soffa o utmana ödet.
Jag mår super nu om man jämför hur ja mått tidigare men min tuffa resa är inte över, jag jobbar på den nästan varje dag. Nu får det räcka så länge, ja kommer säkert tillbaka till de fler ggr under de 30 dagarna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar