Satans skit!!

Så känns de just nu faktiskt!
Vi va ju så duktiga o sen vet ja ärligt talat inte vad som hände men helt plötsligt så gav vi upp.
Vi båda hade ett mål då till i maj.
Maj börjar närma sig, o jaa man ser ju förjävlig ut fortfarande liksom. Vad gör man åt de? Lipar lite o försöker börja om. Just de där o börja om från början känns ju inte heller så lätt. Nu ska man komma in i rutinerna för nya jobbet. Jag har ju blivit butikschef o de är ju härligt. Vi har kul ihop o våran chef är underbar. Jag har parkerat bilen nu o hoppas på att kunna cykla varje dag istället. Kändes underbart i lördags när vi cykla till o från jobbet. De va ju ett tag sen :) o de ser ja verkligen fram emot.



Tanke..
Jag har alltid tyckt de varit konstigt när C sagt att hon inte gilla de här med just ordet BANTA men ja håller nog med nu. Säger man att man bantar så får man ju alltid en massa frågor om hur de går, vad man äter, hur man tränar osv. Man kan väl lika gärna säga att man försöker bli lite mer hälsosam. Just banta känns så "hårt" eller va man ska säga. Jobbigt med födelsedagar också som exempel, oj vad ska du äta då, kan du äta de här eftersom du bantar. Eller hur många gånger har man inte hört, Ne hon ska ju inte ha för hon bantar ju nu har du väl hört.. Fast man inte ens nämnt ordet BANTA. Försöker man tacka nej lite försiktigt så undrar dom om man inte mår bra istället. :s Hahaha...

I min hjärna är de aldrig tyst inte ;p


- Posted using BlogPress from my iPhone